Närsynthet (Myopi)
Hur kan tidig behandling av närsynthet skydda ditt barns syn i framtiden?
Närsynthet, medicinskt känt som myopi, är ett ögonproblem som blir allt vanligare över hela världen – år 2030 beräknas det drabba ungefär 1 av 3 barn och ungdomar i åldern 5 till 19 år globalt.
Barn med myopi kan ha svårt att se tydligt på avstånd, vilket kan påverka deras prestationer i skolan, dagliga aktiviteter, sociala liv och självförtroende i allmänhet. Det kan också öka risken för att utveckla ögonproblem senare i livet – varav vissa till och med kan orsaka blindhet.
Att upptäcka närsynthet tidigt kan bidra till att skydda ditt barns syn nu och på lång sikt, samt förbättra deras livskvalitet.
Att vidta åtgärder nu för att hantera ditt barns närsynthet är en investering i deras framtid. Med rätt vård och tidiga insatser kan du bidra till att bromsa en eventuell försämring av synen och minska risken för allvarliga ögonproblem senare i livet.
Vill du lära dig mer om närsynthet?
Vad är närsynthet och varför uppstår det?
En närmare titt på närsynthet
Närsynthet är ett vanligt ögonproblem som gör att föremål på avstånd ser suddiga ut medan föremål på nära håll kan ses tydligt.1 Detta inträffar ofta när ögat är för långt eller när ögats framsida är för krökt, vilket gör att ljuset fokuseras på fel ställe på näthinnan – den del längst bak i ögat som känner av ljus.
Närsynthet utvecklas vanligtvis under barndomen, med början runt 6 års ålder, men det kan inträffa redan vid 3 års ålder. I Sverige uppskattas förekomsten av närsynthet hos barn i åldern 8-16 år vara cirka 10 %*. År 2030 förväntas cirka 1 av 5 barn globalt ha närsynthet vid 12 års ålder.
I vissa regioner i världen kan närsynthet drabba ett mycket stort antal människor – i delar av Asien har till exempel upp till 80–90 % av ungdomarna i gymnasieåldern visat sig ha närsynthet.
I Europa beräknas upp till 31 % av alla barn och tonåringar (6–19 år) globalt ha närsynthet år 2050.
Vilka är riskfaktorerna?
Närsynthet påverkas av både genetik och livsstilsval.
Genetiska faktorer
Om en eller båda föräldrarna är närsynta är det mycket troligt att barnet också utvecklar närsynthet. Forskning tyder på att barn som har en förälder med närsynthet löper dubbelt så stor risk att själva utveckla det, och fem gånger så stor risk om båda föräldrarna har det. Även om genetiska faktorer bidrar till närsynthet är det viktigt att beakta att andra faktorer som etnicitet och familjens livsstilsvanor också kan bidra.
Miljöpåverkan
Livsstilsval och miljöfaktorer kan potentiellt bidra till uppkomsten och utvecklingen av närsynthet. Begränsad tid utomhus eller mycket arbete på nära håll, såsom läsning eller skärmtid, kan öka risken för att utveckla närsynthet. En ny studie visar att varje ytterligare timme av daglig skärmtid var förknippad med 21 % ökad risk för att utveckla närsynthet.
Även om både genetik och miljö spelar en roll vid närsynthet är det viktigt att komma ihåg att varje barns upplevelse kan variera. Regelbundna ögonkontroller och samtal om eventuella bekymmer med en ögonläkare kan hjälpa till att hantera närsynthet.
Det är viktigt att förstå närsynthet eftersom det kan påverka ett barns livskvalitet och öka risken för synhotande komplikationer senare i livet.
Vikten av att agera tidigt
Närsynthet, medicinskt kallat myopi, börjar ofta i tidig barndom och tenderar att förvärras när barnen växer upp till tonåren.
Varför det är viktigt att upptäcka myopi tidigt
Närsynthet kan vara allvarligt och påverka många delar av ett barns liv om det inte behandlas, inklusive skolresultat och socialt liv.
- Barn med närsynthet kan ha svårt att klara av vardagliga aktiviteter i skolan, såsom att läsa, skriva av från tavlan och drabbas av återkommande huvudvärk. Detta kan leda till inlärningssvårigheter och påverka deras skolresultat i stort
- Barn som upplever synsymtom, såsom trötta ögon, ser ofta sig själva i ett negativt ljus
- Barn kan uppleva stress när de försöker hantera sina synsvårigheter
Närsynthet kan förvärras med tiden – och en synförsämring som inträffar kan inte vändas. Det är därför det är viktigt att upptäcka närsynthet tidigt. Regelbundna synundersökningar kan hjälpa till att upptäcka närsynthet tidigt och eventuellt bromsa utvecklingen. Med begreppet ”myopikontroll” avses vanligtvis åtgärder som specifikt syftar till att bromsa utvecklingen av närsynthet. Forskning tyder på att förvärrandet av närsynthet ofta är som störst när barn är omkring 8 år gamla.
Tidig upptäckt kan potentiellt begränsa försämringen av synen.
Vill du veta mer om närsynthet hos barn?
Vad händer om närsynthet inte behandlas?
När närsyntheten förvärras kan det öka risken för att utveckla ögonproblem senare i livet, såsom närsynt makulopati, näthinneavlossning, bakre subkapsulär grå starr och öppenvinkelglaukom – varav vissa till och med kan orsaka blindhet.
Regelbundna kontroller och lämpliga behandlingsstrategier kan bidra till att minska dessa risker och hjälpa till att kontrollera närsyntheten.
Symtom, undersökningar och diagnos
Om ditt barn utvecklar närsynthet (medicinskt benämnt myopi) i tidig ålder är det mer sannolikt att synförmågan försämras snabbare jämfört med hos dem som utvecklar myopi under tonåren eller i vuxen ålder.
Det är avgörande att upptäcka eventuella synproblem tidigt, eftersom barn kan ha svårt att uttrycka sina synproblem. Att tidigt upptäcka tecken på myopi ger möjlighet att vidta åtgärde.
Att upptäcka tecknen: Vad du ska hålla utkik efter
Håll utkik efter dessa vanliga beteendemässiga ledtrådar som kan tyda på närsynthet hos barn:
- Kisa eller smala ögonen för att se föremål på avstånd tydligt
- Sitta ovanligt nära skärmar, såsom TV:n, eller hålla böcker för nära
- Ha svårt att se tavlan i skolan
- Gnugga sig ofta i ögonen eller blinka
- Klagar på huvudvärk eller trötta ögon
Från tecken till diagnos: Ögonundersökningens roll i vården av närsynthet
Om du märker att ditt barn visar tecken på närsynthet är det viktigt att boka en tid hos en ögonspecialist. En omfattande ögonundersökning kan hjälpa till att avgöra om ditt barn är närsynt och behöver glasögon och/eller behandlingar som kan bidra till att förhindra att närsyntheten förvärras.
Under besöket kommer en ögonspecialist sannolikt att utföra flera tester. Dessa kan inkludera:
- Synskärpetest: Detta mäter hur tydligt ditt barn ser på olika avstånd, vilket hjälper till att identifiera potentiella synproblem såsom närsynthet, lat öga eller andra ögonsjukdomar.
- Refraktionstest: Detta mäter hur ljuset bryts när det träffar ditt barns öga, vilket hjälper till att identifiera synproblem som närsynthet, översynthet (hyperopi) och ojämn ögonform (astigmatism). Detta test hjälper också ögonläkare att avgöra om korrigeringsmetoder kan förbättra ditt barns syn och vilka alternativ som kan behövas för att hjälpa dem att se tydligt.
- Bedömning av ögats struktur (mätning av axellängd): ögonspecialisten] kontrollerar om ditt barns ögonglob växer längre än förväntat (förlängning) eller om ögats främre del ändrar form (krökning), eftersom båda är indikatorer på närsynthet.
För barn vars föräldrar är närsynta rekommenderas att de genomgår sin första omfattande ögonundersökning innan de börjar skolan.
Årliga eller halvårsvisa kontroller rekommenderas, särskilt under skoltiden och tillväxtperioder, då det är mer sannolikt att synförändringar inträffar.
Förändringar i ditt barns ögon orsakade av närsynthet kan inte återställas. Därför är det så viktigt att agera tidigt för att begränsa försämringen av synen och förebygga allvarligare ögonproblem senare i livet. Det är känt att svår närsynthet ökar risken för närsynt makulopati, glaukom och grå starr.
Närsynthet utvecklas olika för varje barn, men den goda nyheten är att det finns korrigerings- och behandlingslösningar tillgängliga. Tala med ditt barns ögonläkare om vad som kan göras för att bromsa utvecklingen av närsyntheten.
Behandlingsalternativ
Behandlingen av närsynthet (medicinskt benämnt myopi) har utvecklats avsevärt genom åren. Förutom vanliga glasögon med styrka eller kontaktlinser för att se klart är det viktigt att överväga behandlingar som hjälper till att kontrollera myopi genom att bromsa dess utveckling så tidigt som möjligt. Det finns ett fönster av möjligheter under barndomen där du kan bidra till att minska de långsiktiga effekterna av myopi. Målet är både att skydda ditt barns syn nu och att minska risken för ögonproblem senare i livet.
Idag finns olika hanterings- och behandlingsalternativ tillgängliga för att hjälpa till att bromsa försämringen av närsynthet hos barn.
Livsstilsåtgärder
Enkla livsstilsförändringar kan göra en betydande skillnad. Experter rekommenderar till exempel vissa vanor för att hantera närsynthet, eftersom de har visat sig minska risken för att utveckla närsynthet.
Dessa inkluderar:
- Mer tid utomhus: Tid utomhus – särskilt i naturligt ljus - hjälper till att minska risken för att utveckla närsynthet och kan bromsa försämringen av närsynthet hos barn.
- Minskat närarbete: Att minska långa perioder av närarbete, såsom skärmtid eller läsning, kan bidra till att förebygga uppkomsten av närsynthet och potentiellt bromsa dess progression.8 En användbar riktlinje är 20-20-2-regeln - efter 20 minuters koncentrerat arbete bör barn ta en paus och titta i fjärran i minst 20 sekunder, samt tillbringa 2 timmar utomhus varje dag.
Behandlingsalternativ för att bromsa utvecklingen av närsynthet
Det finns flera alternativ för att bromsa utvecklingen av närsynthet hos barn,2,8 däribland specialglasögon för myopikontroll, speciella kontaktlinser såsom multifokala mjuka kontaktlinser och ortokeratologilinser (Ortho-K), samt farmakologiska ingrepp.
Ögonläkaren kommer att föreslå den mest lämpliga metoden efter en omfattande undersökning, med en behandling som är anpassad efter just ditt barns behov.
I vissa fall kan de till och med rekommendera en kombination av behandlingar för att ge ytterligare fördelar.
För att behandlingen ska fungera väl är det viktigt att ditt barn följer behandlingsplanen så noggrant som möjligt.
Att integrera myopihantering i en enkel ögonvårdsrutin
Här är några enkla sätt som hjälper dig att anpassa ditt barns myopihanteringsplan och behandlingsalternativ till en daglig rutin:
- Tid utomhus: Se till att barnet tillbringar minst 2 timmar utomhus varje dag.
- Morgonrutin: Börja dagen med att se till att barnet har på sig sina vanliga glasögon eller kontaktlinser. Du kan göra detta till en del av morgonrutinen genom att kombinera det med andra aktiviteter, som att borsta tänderna.
- Läggdags: Om ögondroppar har ordinerats, koppla tillförseln till en läggdagsrutin – detta kan till exempel göras efter att ha läst en saga.
Varje barn är unikt, så den bästa metoden kan variera. Du bör fastställa
den mest lämpliga behandlingsstrategin för ditt barn tillsammans med [en ögonläkare].
Har du frågor om ögonvård?
Låt oss hjälpa dig att förstå symtom, orsaker och behandlingsalternativ med hjälp av våra vanliga frågor. Få vägledning om vad som kan orsaka dina ögonbesvär och vad du kan göra härnäst.
Andra terapiområden